Hemma i Grekland längtade jag till skogen i Värmland. Gammelskog, gallrad skog, blötmyr och bergknallar. Det var inte lätt att gå ut i skogen på Kreta eller Peloponnesos. Stängsel och getter, vassa stenar och taggiga buskar. Brant och hett. Annat var det idag på skogen med Lennart som hittar ovägat som i sin egen ficka.

skogen2

Fikapaus på Skivberget. Kaffe och äppelkaka medan tystnaden spelar i trädtopparna. Här kan man höra kyrkklockorna från både Forshaga och Alsters kyrkor vid helgsmål, säger Lennart. Man är liksom mitt på skogen och jag skulle nog inte hitta hem i mulet väder.

Det är ovanligt torrt i skogen. Vi skulle ha kunnat gå i lågskor. En del blåbär och lingon finns kvar. Spår efter vildsvin här och där, men inte mycket älg. Ett par kantareller som åkte med hem i ryggsäcken. Besvärliga älgflugor som kröp in i hårbotten. Skoskav i för stora stövlar. En hackspett som sprätte bark ur en grantopp. Överväxta torpargrunder från en tid när skogen var befolkad.

Skogen har många minnen. Vi gick förbi jaktgömslen där Lennart berättade om kalven som kom springande bakom sin mamma, om den stora tjuren som gömde sig bakom en gammal tallstam. Skogen berättar om planteringar för 35 år sedan som nu växt sig hög och stark. Skogen är både historia och framtid, både ansvar och frihet. Nu är hösten här. Färgerna mognar och mörknar. Om två veckor börjar älgjakten.

skogen1

skogen5

skogen4

skogen3