EN Ö I GAPERN

Våtmarkerna mellan skog och sjö har en speciell doft av nerfallna träd och halvrutten vass. Näckrosor kantar den smala rännan i Norumsälven som slingrar sig ut i Gapern. Den som inte vet, känner inte till båtarna som ligger förtöjda vid klibbalarna inne vid Ängslyckan. Flera dagar i rad har sommaren bjudit oss sol och värme med bad i 26 graders vatten. Den lilla ekan med en gammal trogen Mercuri på 7,5 hästar har surrat längs Gaperns stränder i sakta mak. Nästan inga andra båtar ute. Idag kom en SUP med en simmare i följe. Antagligen tränade de för Vansbrosimmet. Åskan mullrade över Deje men solen lyste över Getebolsholmarna. Lunchen som vi handlat på Mossbergs smakade bättre än om vi suttit vid köksbordet hemma på Lorensberg. Allt blir tydligare när man befinner sig på en liten ö under en stor himmelkupa där vädret skiftar från timme till timme och det skulle kunna vara sommarens sista varma dag.
Jag läste färdigt boken "Där kräftorna sjunger" av Delia Owens och kände att en tår rann utför kinden. Bokens huvudperson Kya lärde sig köra båt genom träskmarkerna och upptäcka livet in i minsta detalj. När jag styrde vår lilla båt genom Norumsälvens trånga krökar kände jag ett släktskap med Kya och hennes liv i North Carolinas våtmarker. 
 

Träskflickan, Kya, vill lära sig allt om den värld hon lever i. Våtmarkerna med fåglar, fiskar, snäckor och insekter. Och Kya antecknar och beskriver allt hon lär sig med teckningar och uppgifter om hur livet hänger samman. Hennes noteringar blir till böcker som gör henne både berömd och vid god kassa. Men hon är inte intresserad av berömmelse. Kya vill leva ett fritt liv i närhet till naturen. 

Ibland är det som om en bok och en berättelse bildar ett soundtrack till livet. Så var det med "Där kräftorna sjunger" som handlar om att resa längst ut, där land och hav möts i våtmarkerna där det vilda fortfarande ännu är vilt. Det märkliga är att vi måste inte resa väldigt lång bort i världen för att upptäcka de yttersta sandbankarna där strömmarna är starka och det kan vara svårt att hitta tillbaks in i kanalerna i de farliga träskmarkerna. Det finns ganska nära oss och handlar mer om öppna sinnen än en lång resa till andra breddgrader. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Staffan » NATTMUSIK:  ”Vad fint du fångar Sonjas musik i dina ord! Tack!”

  • Karin Axelsson » MATVRAK:  ”Snyggt tecknat och fyndigt skrivet, wie ûblich!!”

  • Kerstin » HOPPET:  ”Så bra! ”

  • Kicki Lidén » AKROPOLIS I LYSEKIL:  ”Där har jag suttit en het julidag och njutit av utsikt och svalare vindar”

  • Ingrid Fragakis » AKROPOLIS I LYSEKIL:  ”En underbar skildring av Lysekil/Parthenon! Längtar efter att läsa boken. Kram f..”

Bloggarkiv