När livet sätts på paus blir innehållet viktigare än ramen. Även om inramningen är svart-vit kan bilden vara i färg. Vi bär våra drömmar och väntar tryggt. Samhället där ute och livet här inne är trots kantigheten en och samma värld.
Text och bild: Gunnar

Läs hela inlägget »

Skomakaren som lagar mina trasiga skor
sitter dagarna i ända vid sin arbetsbänk
med händerna fulla av evighetsarbete.
Ingenting av det vi går i håller för alltid
och en dag är också ovanlädret utslitet.

När jag går förbi skomakarens verkstad
passerar jag genom en osynlig vägg
av dofter från kontaktlim och läder
som får mig att hålla andan och se mig för
när jag sneddar över gatan till andra sidan.

För en billig penning lagar han mitt liv
som är klart för hämtning i eftermiddag,
redan efter en timme kan de bli färdiga.
Det är lika trångt och fullt på skohyllorna
som i stora benhuset på kyrkogården.

Text & bild: G. Lidén. Ur kommande bok Återseende

Läs hela inlägget »

När det är mycket grus i maskineriet,
är det en liten tröst i orostider
att cykelbanan är rensopad
och medvinden ger vingar som bär.

Än är det tid för handskar,
mössa under cykelhjälmen
långkalsonger och halsduk.
Sadeln är kall, växeln trög.

Luften hälsosamt frisk och virusfri,
släpper styret och känner farten
som gör mig tjugo år yngre.
Det farliga är under kontroll.

Läs hela inlägget »


På hemväg från Huvudstaden
läser vi på den stora informationstavlan
att vårt tåg till Karlstad har bytt spår.
En röst i högtalaren upplyser oss om
att det innebär en annan perrong
som endast nås genom underjorden.
 
Vi hoppas att tåget ska vara i bättre form
än när vi lämnade Värmland i förrgår.
Då var det trögstartat och nerfruset
men lokföraren skakade igång tåget,
berättade konduktören för oss resande.
 
Det är inte lätt att hålla tidtabellen
för ett gammalt lok som tjänat ut sin tid

och hellre drar timmervagnar från Hallsberg
ner till pappersmassefabriken på Skoghall.
Vi skakar hemåt med kraftig turbulens,

efter Degerfors ska vi nog klara hela resan.

Text & bild; Gunnar Lidén. Ur kommande bok Återseende.

Läs hela inlägget »


När vi försöker komma ihåg
det som vi vet att vi vet
blir det ibland alldeles blankt
och minnet tiger som muren.

Hänglåset till omklädningsskåpet
har alltid samma kombination
som den enda jag kan minnas
och aldrig har förändrat.

Men någon ändrade på siffrorna
just innan jag klämde igen låset.
Det kan ha varit jag som gjorde det
men jag tror inte det. Minns inte.

Jag kom i alla fall ihåg bultsaxen
som fanns på hyllan i receptionen.
Nu har jag ett nytt hänglås igen
med samma sifferkombination.

Ur kommande bok "Återseende" av Gunnar

Läs hela inlägget »


Höstsalongen på Värmlands museum 
är alldeles uppåt väggarna.
Vi kröker på nackarna och ser
målningarna uppe under taket
och undrar hur Johan lyckades
slå i en spik när han stog på stegen.

Målningarna pratar med varandra
i en saling blandning utan mönster
där kaos är granne med ordning
och vi tar stöd av varandra
när vi letar i katalogen utan hittelön
och ger upp det individuella
och ser det gemensamma konstverket.

Mångfalden blir den större upplevelsen.
Enfalden irrar vi vilset förbi.

Ur kommande bok "Återseende" av Gunnar

Läs hela inlägget »

KLIPP


Ögonbrynen växer långsamt,
liksom håret i örongångarna.
Inte konstigt att jag ser sämre
och hör lite illa på vänster öra.

Raggen som gror ur näsborrarna
klarar jag att avverka för egen hand.
Rakar hakan gör jag med hyvel
för att hålla skägget på gräsrotsnivå.

Värre är det med rufset på toppen
som jag inte har någon styrning på.
Tur att jag har vänner som klipper till
och beordrar virvlarna att sitta fint.

Ur kommande bok "Återseende" av Gunnar

Läs hela inlägget »


Bussen avgick från stationen
vid Mandrakihamnen på Rhodos
tretton minuter före avgångstid.
Inga fler passagerare fick plats
och nästa transport stod redan inne.
 
På väg till flygplatsen fångades
nya resenärer in genom svängdörren
som abborrar i en utslängd mjärde.
Grekiska bussar har alltid plats
för några till när det är fullsatt.
 
Chauffören skrek med stark röst
hotellens namn utan mikrofon.
I hög fart tog han ögonkontakt
med nypåstigna panikvänner
som alla ville dra i nödbromsen.
 

Läs hela inlägget »

FRAKT


I Kalymnos hamn väntar vi
på turbåten från Leros och Lipsi.
Som vanligt är den försenad,
tiden räknas i sekundmeter.
Solen står i zenit, vi söker skugga,
dricker vatten, står stilla.

När den stora katamaranen
vänder aktern och lägger till
kör lastmopederna ombord
för att lämna inplastade paket.
De saknar liksom vi backväxel
och knuffas tillbaks till kajen 

Mellan öarna flyttas varor
och människor fram och tillbaks
tills trafiken stannar i oktober
när charterflygen slutar gå.
Vi klättrar upp på akterdäck,
ser Kalymnos försvinna baklänges.

Läs hela inlägget »

SVAMP


Doften av starka kemikalier
steg ur det stora reningskaret
i svampverkstaden på Kalymnos.
En kolsvart nyfiskad tvättsvamp
påminner mest om en död sten,
i väntan på att väckas till liv.

Full av alger, snäckor och grus
stampades den ren från skräp.
Åtta timmar i en tramplåda
för att befrias från havsbottnen,
dit den aldrig skulle återvända.
Barfota förvandlades svampen
från levande till död.

Ännu ett reningsbad i verkstaden
förvandlade det bruna till gult
vände det hårda till mjukt.
Vi steg ner i det stora havsdjupet
där mörkret är fullt av liv.
Det nyfödda barnet lades varsamt
i den största tvättsvampens vagga
där livet ständigt föds på nytt.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Staffan » NATTMUSIK:  ”Vad fint du fångar Sonjas musik i dina ord! Tack!”

  • Karin Axelsson » MATVRAK:  ”Snyggt tecknat och fyndigt skrivet, wie ûblich!!”

  • Kerstin » HOPPET:  ”Så bra! ”

  • Kicki Lidén » AKROPOLIS I LYSEKIL:  ”Där har jag suttit en het julidag och njutit av utsikt och svalare vindar”

  • Ingrid Fragakis » AKROPOLIS I LYSEKIL:  ”En underbar skildring av Lysekil/Parthenon! Längtar efter att läsa boken. Kram f..”

Arkiv