2020 > 04

Som när fingrarna minns en melodi
och tonerna ger sig iväg under stråken
när hjärnan hade glömt sångerna
säkert gömda inuti fiolfodralet.

Det hjälper inte alltid att tänka ut
och det finns ingen bruksanvisning
för ett hår med rötter i vildmarken
där urskogen får sköta sig själv.

Så kom saxen ihåg hur den klippte
barnens spretiga luggar när de var små
och alla virvlar skapade egna frisyrer
som vi kammade i många riktningar.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Det var längesedan vi satt trångt,
lade armen om varandra i soffan
för att uppleva med andras ögon
reseprogram till avlägsna länder.

Det var längesedan vi satt nära
med en kudde i knät framför teven
medan programmet tog kort paus
och vi skrattade åt reklaminslaget.

Det var längesedan vi satt kvar
efter att filmen sorgligt tagit slut
och ingen ville gå och lägga sig
när vi halvsov tätt ihop i soffan.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Vi gräver djupt i lådor med gamla foton
som saknar bruksanvisning och förklaring,
den som en gång kände alla namnen
har för alltid slutat berätta för världen.

Familjen gick till fotografen i finkläder
för att fånga ett ögonblick och en tid
när hela livet badade i varmt blixtljus
och djärvt manus skrevs om framtiden.

De hade inte mycket pengar på fickan
men ett stort förtroendekapital i varandra
och drömmar som sträckte sig långt
bortom Tidö-Lindö och Gångholmen.

Ut Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Aprilsol öppnar stängda dörrar
värmer insidans kalla mörker,
den sura vinterlukten vädras ut
ur förrådet på baksidan av huset.

Nordanvinden föser in oss i hörnet,
vi söker lä med vårt förmiddagskaffe
i en skyddad vrå av trädgården
där inga stormar från Ishavet når oss.

Körsbärsträdet som vi hamlade i fjol
vaknar till liv med vita födelsemärken,
trotsar vår toppstyrda misshandel,
lagar fodret under tilltygad ytterrock.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

De första nässlorna på Örsholmen
vaknade upp ur fjolårsgräset,
färdiga att skördas med handskar

Cyklister trampade förbi utan ett ord,
vandrare trodde vi plockade skräp,
vände sig bort, upptagna med sitt.

Två personer stannade för att prata,
Syrianen såg sin barndoms vägkanter,
Iranskan såg det goda, ätbara ogräset.

Det blev en gryta med nässelsoppa
kryddad med samtal från andra länder
smaksatt med odlad svensk tystnad.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Stora strålkastare lyste upp 
min lilla sidogata i Plaka. 
En filmare med kamera kom rullande 
mot en påhittad affär i en rivningskåk. 

Allt är kulisser som ställts ut 
för att skapa äkta drömmar. 
Även människorna är dockor, 
lika äkta som i ett skyltfönster. 

Skillnaden mellan äkta och falskt 
är lika hårfin som politiken. 
Allt handlar om belysningsvinklar 
och skärpeinställningar. 

I en paus mellan två tagningar 
gick jag genom föreställningen, 
omedveten om att spektaklet 
faktiskt var verkligheten.

Ur Körsbärsträdet snöar. 
 

Läs hela inlägget »

Det tog bara några timmar 
att fylla en släpkärra med ett helt liv. 
Domaren vid återvinningsstationen 
var lika sträng som Sankte Per vid porten. 
Det goda skulle till en vit container, 
medan det onda slängdes i den blå. 

Med gråten i halsen ängslades vi 
över att vi själva fattat beslut 
om att kasta det som inte längre behövdes. 
Den kära byrån, den gamla mjölkkärran, 
fina fåtöljen och de mjuka sängarna. 
Nu åkte de iväg till sista vilan. 

Återvinningen hade pågått under många år, 
gamla minnen hade kommit tillbaka, 
mjukvaran växte medan bohaget krympte. 
Nu pekade Domaren mot utgången, 
där vi skulle möta Honom som förlåter allt. 
Släpkärran kändes överraskande lätt 
medan hjärtat tyngdes av saknad.

Ur Körsbärsträdet snöar. 
 

Läs hela inlägget »

Morgonens frost gjorde skidspåren korniga. Det frasade som av grovsalt under fötterna. Mina vallningsfria skidor fick kontaktproblem.

I Torrevieja växte saltbergen vid dammarna, lastbilarna kom och hämtade det vita guldet för transport till nordliga landsvägar.

Under eftermiddagen värmde solen spåren, dagsmejan förvandlade saltet till smör. Dåligt glid men bra fäste i sladdriga spår.
 
Sista dagen i mars var spåren slutkörda. Myrarnas smältvatten brunmålar banorna medan snödjupet krymper över spångarna. 

Ur Rörlighetens gränser, 2019
 

Läs hela inlägget »

Det är ingen konst att cykla på två hjul
när pappa håller i pinnen där bak
men han lurar mig och släpper taget,
det är därför jag ramlar hela tiden.

Jag vet hur man kör på fyra hjul
längs vägen, stigen ner till sjön
genom det höga fjolårsgräset
där jag har sett ormar som är giftiga.

Båten kan jag köra själv om jag vill
men jag har inte prövat än på riktigt
för det är ju jag som bestämmer
och han måste hålla i styrpinnen.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Första bilden på barnet som väntar
som en liten fågelunge i sitt rede
och allt är gömt därinne i mörkret
i väntan på påskdagens uppståndelse.

Första filmen på hjärtat som slår
rakt in i ultraljudets mikrofon
som avlyssnar ubåtar och valar
och en människa i livshavets djup.

Jag bär barnet som ska födas
i en väska på resan genom livet
när musiken till förlossningen
ännu spelas för första gången.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

När samhället drabbas av en svår kris
tar det fram det bästa och det sämsta
hos oss som kastas ut ur det normala
där inget är som det ser ut på ytan.

Vi viskar diskret till våra vänner
att vi ser på en hemsk Netflixserie
som är så förfärligt kall och så varm
att viruspandemin ter sig beskedlig.

De svarar att de också ser på filmen
som blir allt hemskare och allt bättre
ju längre ner i underjorden vi kommer
tills vi håller andan i blek förundran.

Någon annan visste redan om
hur mycket godhet och ondska
som visar sig hos en vanlig människa
när livet inte blir som vi har tänkt oss.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Barnbarnet som provar sin första cykel
kastar sig sorglöst över små kullar
som när den nyfödda älgkalven går
efter några timmar i den nya världen.

Allt verkar så enkelt när man trampar
förbi lekparken som står helt stilla
och den röda cykeln håller balansen
som hittills endast varit en dröm.

Ingen vill frivilligt trampa baklänges
när allt är vänt framåt längs vägen
och den jobbiga backen på skogsvägen
kräver helt onödig inbromsning.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Det kom en gul bil till oss idag,
från Dalsey, Hillblom och Lynn
som kör paket över hela världen,
nu stannade den på Olsätersgatan.

När chauffören ropade till mig,
svarade jag att han var väntad.
Då blev han glad, öppnade grinden
och bar fyra lådor till min dörr.

Det kändes högtidligt när han kom
med hälsningar från yttervärlden
som tydligen ännu finns kvar
någonstans bortom Lorensberg.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Instängd hemma i huset, inne i skogen
längtar vi ut till öppna horisonter
där det vita ljuset svävar över havet,
solen värmer och vinden smakar salt.

På behörigt avstånd från sommaren
dras vi ut till vår längtans klippor,
fäller upp staffliet och blandar färger
med bottenlösa mängder havsvatten.

Inom oss är vi redan där på stranden
med himlen full av seglande fiskmåsar,
duken blir till fönster mot världen
där inga sorglösa färger saknas.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Förra året hängde holkarna tomma
som två nybyggda hus i väntan på liv
där allt var nytt och vitt och fräscht
men innehållet svart som döden.

I år bygger blåmesar i båda holkarna
med näbbarna fulla av gräs och mossa
för att hjälpa oss som tvivlar på framtiden
att upptäcka ljuset mitt i allt det svarta.

Livet fladdrar långsamt vidare
för småfåglar och andra människor
som söker innehåll och mening
mitt i allt det grå och vardagliga.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020.
 

Läs hela inlägget »

Vi brukade grilla lamm till påsken
för att minnas den grekiska våren
när vintern öppnar sig för sommaren
och solen lyser in i öppen grav.

Allt var annorlunda den här påsken
och vi fick två gösfiléer från Gapern,
vi tillagade fisken på mormor Sveas vis
med mycket smör, salt och grädde.

Livet blir inte som vi tänkt oss i år
när lamm blir fisk och bröd blir rosor
som vi ställer på bordet i tacksamhet
över allt som vi brukade ta för givet.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020.
 

Läs hela inlägget »

Vi matar vår trädgård med solvarm mull,
den bäddar likt manna i öknen,
tulpanerna vaknar till jordens ljud
som faller i uppknäppta blad.

Vinbärsbusken får extra giva om roten,
hon artar sig väl intill hungriga rosor
bredvid björnbäret som vässar klorna
och håller katten sällskap om kvällen.

Nu reser sig trädgårdens gröna hopp
till glädje för alla som väntar
på nya himlar och en ny jord
där livet kan uppstå på nytt.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Bäcken på Lorensberg är alltid på väg
djupt förbi stora fotbollsplanens gräs
tunnlar sig vidare under europavägen
för att visa sig på södra Kroppkärr
och sedan försvinna på sin väg mot sjön.

Farfar Erik byggde en liten damm,
med vattenhjul och en hammare som slog
jämna slag efter att det hade regnat.
Barnen satte plåtburk under slagverket,
grannarna fick nattsömnen förstörd.

Lycklig den som har en bäck i närheten
där vattnet berättar sagor för stora barn
som ännu inte blivit vuxna på riktigt
och som spelar på trumma om natten
när fullmånen ändå håller oss vakna.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Det är riskfyllt att komma för nära en vän
som har vistats på annan ort
där man spottar i näven och tänker att se´n
är försent, allt ska göras fort.

Därför håller jag andan och flyttar mig bort
ifrån grupper med fler än fem
för att säga min mening och fatta mig kort,
sen ta närmaste vägen hem.

Ska vi fika med vänner på gammalt sätt
får vi långt mellan kopp och fat
och små drömmar av socker på fin assiett
blir gemenskapens surrogat.

Får jag låna din sked för att röra om
i mitt kaffe som förr vi bryggt,
när vi vågade blanda och göra som
om livet var enkelt och tryggt.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Skogen känns trygg när allting gungar,
allt är som vanligt när inget är sig likt,
bofinken spelar samma låtar som i fjol,
och talgoxen sitter inte i frivillig karantän.

Den gamla körvägen över hygget
luktar kåda från nyfälld tall och gran.
De tunga maskinerna har sparat stigen
som om föraren gått här i gamla tider.

En övergiven höräfsa står övervuxen
med ekrar som rostar i fuktiga vindar
långt efter att sista skörden bärgades
på den teg som en gång fodrade en häst.

Ur boken Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Kvar i pyjamasen när klockan är tolv
hittar vi foton från bröllopsdagen,
brudpar och gäster i allra finaste kläder.

Utan att kamma håret och titta i spegeln
klockan ett mitt i måndagslunchen,
står vi nygifta på kyrktrappan i Arvika.

Ingen ringer på dörrklockan idag heller,
när vi äter festmiddag på Skutboudden
insvepta i en varm filt av gamla minnen.

Ur boken Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Katten tittar misstänksamt mot dörren
när de gamla vännerna kommer förbi
med matleverans från världen utanför.

Vi ses på säkert avstånd i friska luften
utan kramar och kindpussar som vi brukar.
Inget är längre som vanligt dessa tider.

Dagens höjdpunkt, ansikte mot ansikte
när allting blir som vanligt i tio minuter
medan katten genomskådar vår teater.

Ur boken Återseende, utkommer hösten 2020.

Läs hela inlägget »

När inredningen gick oss på nerverna,
väggarna reste sig som fängelsemurar,
bröt vi oss ut till den vindpinade friheten
genom fyra trånga rondeller i Bergvik.

Bakom IKEA:s stora plåtbunker
utgick en liten okänd vandringsled
som inte fanns upptagen i sortimentet
över utredningsdetaljer för karantäner.

Tofsvipa, fiskgjuse och skäggdopping
häckade ett stenkast från motorvägen,
vi balanserade ut till hällmarkerna
på en plankspång över strandängen.

Ur Återseende, utkommer hösten 2020
 

Läs hela inlägget »

Kommunens spolbil rensade avloppet
inför en hemlig publik i karantän
som följde dramatiken från parkett
bakom tryggt isolerande skyddsfönster.

Det var nog mängden toapapper
som Sveriges befolkning nu spolar ner
till de hemliga gångarna i underjorden
där ingen vet hur det ser ut på riktigt.

Servicebilen från Rörinspektion kom,
skickade ner sin kamera i tunnlarna
för att se vad vi haft för oss på dagarna.
Möjligen har vi hamstrat lite kaffe.

Ur boken Återseende av Gunnar L. Utkommer hösten 2020.
 

Läs hela inlägget »

Inne i vår karantän tränar vi kroppen
med rörelser som stärker vår framtid,
tjugo minuters vacker formkurva.

Vi bygger vårt lilla hemgym framför teven
där vår personliga tränare peppar oss
med glada tillrop och påhittade varianter.

Utanför vår karantän tränar vi själen
där folkhälsomyndigheten tröstar oss
genom livets branta formkurva.

Ur boken: Återseende, som utkommer till hösten 2020. 
 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Staffan » NATTMUSIK:  ”Vad fint du fångar Sonjas musik i dina ord! Tack!”

  • Karin Axelsson » MATVRAK:  ”Snyggt tecknat och fyndigt skrivet, wie ûblich!!”

  • Kerstin » HOPPET:  ”Så bra! ”

  • Kicki Lidén » AKROPOLIS I LYSEKIL:  ”Där har jag suttit en het julidag och njutit av utsikt och svalare vindar”

  • Ingrid Fragakis » AKROPOLIS I LYSEKIL:  ”En underbar skildring av Lysekil/Parthenon! Längtar efter att läsa boken. Kram f..”

Arkiv